PINA-
The prefix pina- means “to have someone else do something.” Pinagawa ko kay Tomas ito. I had Thomas do this. Pinahingi ko kay Elena. I had Ellen ask for (the thing). Pinatawag ko sila kay Jose. I had...
View ArticleHILABIGAT
The root words of this coined term are hila (pull) and bigat (weight). hí·la·bi·gát hílabigátgravitation pull hílabigátgravitation force grabedadgravity KAHULUGAN SA TAGALOG hílabigát: lakas o batak ng...
View ArticleGRABEDAD
This word is from the Spanish gravedad. gra·be·dádgravity More common spelling variation: grabidad Coined synonym: hilabigat MGA KAHULUGAN SA TAGALOG grabedád: balanì (uri ng pangyayaring pisikal,...
View ArticleDAGSIN
This is an obscure word that is not commonly used in contemporary conversations by Filipinos. dagsin gravity Variation: kadagsinan simpleng batas ng kadagsinan ni Newton Newton’s simple law of gravity...
View ArticleRESERBADO
This word is from the Spanish reservado. re·ser·bá·do reserbádoreserved MGA KAHULUGAN SA TAGALOG reserbádo: nakareserba o nakalaan para sa hinaharap reserbádo: nakareserba o nakalaan para sa iba...
View ArticleANAPORA
Ang anapora ay binubuo ng inuulit na sunod-sunod na mga salita sa mga simula ng katabing mga sugnay, sa gayon hinihiraman sila ng diin. An anaphora consists of repeating a sequence of words at the...
View ArticleMITSERO
This word is from the Spanish mechero. mitseroburner of stove Burner, cigarette lighter, oil lamp. Also see mitsa. KAHULUGAN SA TAGALOG mitsero: bahagi ng lutuán o lampara na nagbubuga ng apoy Maingat...
View ArticleANO
isang pananong; isang salitang tumutukoy sa anumang bagay, kuwan Ano? What? Ano ito? What is this? Ano iyan? What is that? – close to the one talking Ano iyon? What is that? – far away from the ones...
View ArticlePAGHIHINAKIT
root word: sakít (meaning: hurt) paghihinanakítresentment paghihinanakítanguish KAHULUGAN SA TAGALOG hinanakít: pagdaramdam o paninisi ng isang tao dahil kumilos nang salungat sa inaasahan...
View ArticleBUGTONG
pahulaan bug·tóng riddle mga bugtóng riddles bugtungan exchanging riddles bugtong-bugtungan playing with riddles, making a game out of asking each other riddles Ano ang bugtong? What is a riddle? Ang...
View ArticleGAMAS
gá·mas Uprooting grass. Weeding. MGA KAHULUGAN SA TAGALOG gámas: pag-aalis ng damo sa paligid ng halaman bilang isang uri ng paglilinang gámas: pagpútol o pagbúnot ng damo sa paligid ng tanim gamásin,...
View ArticlePANHIK
magpanhík, panhikán, panhikín, pumanhík, namanhik, papanhikin panhík climb the stairs of a house Pumanhik ka. Go up the stairs. mga bundok na hindi pa napapanhik ng taomountains not yet climbed by...
View ArticleBOMALABS
Labo by KZ Tandingan Walang kalaban-laban o bomalabs Labo labo Biglang nagkalaglagan o bomalabs Labo labo Lumilitaw umuumpog bumibitaw (hey) Umiikaw o bomalabs Labo labo Parang manibela kilya ang...
View ArticleTINDI
tin·dí tindíintensity pinatitindi ang emosyointensifying emotion MGA KAHULUGAN SA TAGALOG tindí: mataas na antas ng lamig, init, lindol, at iba pa tindí: malakas na enerhiya o silakbo, gaya ng emosyon...
View ArticleHILABIGAT
The root words of this coined term are hila (pull) and bigat (weight). hí·la·bi·gát hílabigátgravitation pull hílabigátgravitation force grabedadgravity KAHULUGAN SA TAGALOG hílabigát: lakas o batak ng...
View ArticleRESERBADO
This word is from the Spanish reservado. re·ser·bá·do reserbádoreserved MGA KAHULUGAN SA TAGALOG reserbádo: nakareserba o nakalaan para sa hinaharap reserbádo: nakareserba o nakalaan para sa iba...
View ArticleKABULUHAN
root word: bulo ka·bu·lu·hán kabuluhan value kabuluhan worth MGA KAHULUGAN SA TAGALOG kabuluhán: halagá kabuluhán: kahulugan pagpapakabuluhan sa barong Pilipino pagpapakahulugan KAHULUGAN SA TAGALOG...
View ArticlePINID
pí·nid close pi·níd closed nakapinid is closed Nakapinid ang mga bintana. The windows are closed. ipinid, ipipinid to close, will close pagkapinid the state of being closed ipinapinid had someone close...
View ArticleSIKIL
This word has multiple meanings given in standard dictionaries. sikíl: push of a paddle or oar in rowing sikíl: oppressed sikilín: to oppress MGA KAHULUGAN SA TAGALOG sikilin: gipitin, apihin pagsikil...
View ArticlePINTAKASI
The Tagalog word pintakási used to refer to someone who mediates. The definition has now evolved and taken on new meanings in contemporary usage. pintakasi a patron saint someone who mediates or...
View Article