Quantcast
Channel: Tagalog-English Dictionary Online: With Pronunciation Audio
Browsing all 54751 articles
Browse latest View live

KAWKAW

MGA KAHULUGAN SA TAGALOG kawkáw: pagsawsaw ng mga daliri o kamay sa likido kawkáw: pagtahol ng áso sa isang bagay na hindi nakikíta ngunit nararamdaman Sa mga Ilocano, ang kawkáw ay uri ng ibong...

View Article


GADGAD

In English: grate, grated MGA KAHULUGAN SA TAGALOG gadgád: duróg o pira-piraso gadgád: paliitin ang isang bagay, karaniwang pagkain, túngo sa maliliit na piraso sa pamamagitan ng pagkaskas nitó sa...

View Article


KUTKOT

This word is reportedly Chinese in origin. KAHULUGAN SA TAGALOG kutkót: paghukay sa pamamagitan ng mga kuko * Visit us here at TAGALOG LANG.

View Article

DUTDOT

using a finger or sharp/elongated object to poke at or mix something; also a euphemism for female masturbation MGA KAHULUGAN SA TAGALOG dutdót: pagsundot o paghalò sa pamamagitan ng daliri o anumang...

View Article

DUKDOK

MGA KAHULUGAN SA TAGALOG dukdók: pagyuko nang nakasandig ang noo sa anumang bagay dumukdók, idukdók, madukdók dukdók: dígdig dukdók: pagdikdik gaya ng ginagawâ sa paminta * Visit us here at TAGALOG LANG.

View Article


WAGWAG

MGA KAHULUGAN SA TAGALOG wagwág: uri ng palay wagwág: pagpagpag sa tela wagwág: pag-alog sa isang bagay upang hanapin ang anumang nása loob nitó wagwág: úkay-úkay * Visit us here at TAGALOG LANG.

View Article

NEKROLOHIYA

This word is from the Spanish necrología. nekrólohiyá necrology A necrology is an obituary notice or a list of deaths. MGA KAHULUGAN SA TAGALOG nekrólohiyá: talâ ng mga táong namatáy nekrólohiyá:...

View Article

DAWDAW

dumawdáw, idawdáw, ipandawdáw, magdawdáw KAHULUGAN SA TAGALOG dawdáw: ilagay o ilawit pababâ, karaniwang sa tubig dawráw * Visit us here at TAGALOG LANG.

View Article


MEMORANDUM

This word is from the English language. MGA KAHULUGAN SA TAGALOG memorándum: maikli at nakasulat na paalala hinggil sa isang gawain, tungkulin, o utos memorándum: rekord o nakasulat na pahayag hinggil...

View Article


MONOLOGO

This word is from the Spanish language. MGA KAHULUGAN SA TAGALOG monólogó monologue monólogó: pananalita sa dula ng isang tauhan lámang monólogó: dula na may isang tauhan lámang monólogó: pananalita ng...

View Article

BAKULO

This word is from the Spanish báculo. bákuló: bishop’s cane, rod, staff or stick KAHULUGAN SA TAGALOG bákuló: tungkod ng obispo * Visit us here at TAGALOG LANG.

View Article

YURAK

possible misspelling: niyukaran MGA KAHULUGAN SA TAGALOG yurak / yurakan: apakan, yapakan, tapakan, tuntungan yurak: pawalang-halaga ang karapatan ng iba niyurakan, yinurakan, yumuyurak * Visit us here...

View Article

ABAD

This word is from the Spanish language. abad abbot Abad is a common Filipino surname in the Philippines. Kaye Abad is a Filipina actress. Jose Abad Santos (1886-1942) was a chief justice of the...

View Article


TAMPOK

tampók: center of attraction tampók na panauhin featured guest itampok to feature MGA KAHULUGAN SA TAGALOG tampók: hiyas tampók: bagay na nakaangat sa kinalalagyan; nagtataglay ng katangian tampók:...

View Article

YABAG

sound made by walking or taking steps KAHULUGAN SA TAGALOG yabág: tunog na likha ng paglakad o paghakbang * Visit us here at TAGALOG LANG.

View Article


INDIYAN

This colloquial word is from the English language. Inindiyan ako ng deyt ko. My date stood me up. spelling variations: indian, indyan KAHULUGAN SA TAGALOG índiyán: hindi sumisipot sa usapan Indiya...

View Article

HALUMBABA

KAHULUGAN SA TAGALOG halumbabâ: posisyong ang babà ay nakasalalay sa palad o likod ng kamay * Visit us here at TAGALOG LANG.

View Article


SIKOHENESIS

This word is from the Spanish psicogénesis. sikohenesis psychogenesis Psychogenesis is the psychological cause to which a mental illness or behavioral disturbance may be attributed (as distinct from a...

View Article

BARIL

This is from the Spanish word barril (meaning: barrel). baril gun bala ng baril bullet of gun Naubusan ng bala ang baril. The gun ran out of bullets. ang nakabaril the shooter ang nabaril the one shot,...

View Article

PUGAY

púgay: to take off one’s hat, particularly as a sign of respect MGA KAHULUGAN SA TAGALOG pagpupúgay: pag-aalis ng sombrerong nása ulo pagpupúgay: pagbibigay gálang sa pamamagitan nitó pagpupúgay: sa...

View Article
Browsing all 54751 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>